Svenska English Dansk
  • Meny
  • Välj språk

Andreas Karlsson — 15/05/19

Vilka domännamn bör jag överväga att registrera?

Har ni lagt upp en strategi över vilka domännamn ert företag bör ha? Matchar denna strategin er verksamhet och ert juridiska varumärkesskydd? Vilka pusselbitar måste stämma för att det ska bli lönsamt, samtidigt som du ska kunna känna dig trygg?

Domännamn är idag viktiga tillgångar som möjliggör kommunikation och är mycket affärskritiska, samtidigt som de skyddar varumärken digitalt. Då statistiken ökar inom digitala intrång och bedrägerier, blir frågan hur du säkerställer att ditt namn skyddas online allt mer aktuell.

Kom ihåg att säkerheten är lika viktig oavsett om du är ett litet företag eller ett stort bolag.

En bra start är att säkerställa vilka domännamn företaget äger. Kategorisera och prioritera era lydelser/domännamn och ställ frågan ”Vilka är viktiga för oss?”, samt om domänerna ligger utspridda behöver de fångas upp och samlas in.

Du bör överväga domänregistrering:

  • På de geografiska platser där ditt företag för närvarande har kontor, distributörer, licenstagare eller kunder. Exempelvis om ett företag har tyska e-handelskunder kan det finnas en mening att ha .eu och .de.
  • På geografiska platser där intresse för kommersiell expansion finns.
  • I de territorium där digitala brottslingar, som exempelvis Cyber Squatters, är aktiva. Detta är vanligt i exempelvis Kina, Ryssland, Tyskland. Cyber Squatting innebär att någon registrerar domännamn med ditt namn i spekulativt syfte. Typosquatting förekommer också – dvs felstavningar av ditt namn.

Särskilt utsatta är de lokala toppdomäner med lågt registreringspris, där registryt (dvs. toppdomänsadministratören) inte erbjuder särskild tvistlösning, utan domäntvister istället får lösas via domstol. Detta i kombination med lösa registreringsformaliteter skapar en gråzon som gör det möjligt för någon annan att lätt registrera ditt varumärke.

Därutöver, bör du även överväga domänregistrering av:

  • Alla de vanligaste toppdomänerna som till exempel .com, .net, .org. (i Sverige även .nu).
  • Relevanta nya toppdomäner. Sedan 2013 har det lanserat över 1000 nya generiska toppdomäner. Om du exempelvis är i fastighetsbranschen bör du titta på vilka toppdomäner som är populära inom denna bransch i de länder, städer och geografiska områden där du vill vara aktiv. Toppdomäner som exempelvis .apartments, .haus, .house, .property, .properties, .realtor, .realty, .reit, .rent och .rentals kan vara av intresse här.
  • Generiska toppdomäner eller landsdomäner i andra script än ASCII, exempelvis arabiska, kinesiska eller kyrilliska. Tänk bara på hur stor del av den kinesiska befolkningen som faktiskt använder kinesiska keybords.

 Vilka lydelser ska registreras?

Se till att den önskade domänen överensstämmer med företagets varumärkespolicy. Använd gärna lokala experter för att kontrollera dina översättningar. Det kan även finnas fördelar med att registrera felstavningar. När du överväger vilka felstavningar som ska registreras, kan ett bra tillvägagångssätt vara att be de som är ansvariga för sökmotoroptimering att tillhandahålla en lista över ord och termer som kunder vanligtvis söker efter.

Två tips:
  • Om varumärkesnamnet står i singular, se till att registrera en version som står i plural också, och vice versa.
  • Om ett brand/varumärke innehåller två eller flera ord bör du överväga att registrera både med och utan bindestreck under viktiga toppdomäner, för att behålla kundens förtroende och minska risken för intrång.