Viktiga skillnader mellan domännamn och varumärke

”Vi har registrerat ett varumärke, vad ger det för skydd mot att någon annan registrerar ett likalydande domännamn?”

Ovan är en vanlig fråga vi på Dotkeeper och AWA ofta får svara på. Och visst är det så, att det inte alltid är lätt att skilja på vad de olika rättigheterna innebär och vilket skydd de ger ditt företag. I synnerhet med digitaliseringen har gränserna mellan varumärken och domännamn alltjämt blivit mindre tydliga – det är inte för intet som domäner och varumärken kan liknas vid den digitala respektive juridiska delen av det gemensamma varumärkesmyntet. Domännamn är inte längre endast en URL eller webbadress, utan snarare knutpunkten i den digitala identiteten och motsvarigheten av ett varumärke, som ofta betingar höga ekonomiska värden.

Trots likheterna mellan varumärken- och domännamn, finns det emellertid juridiska skillnader som är viktiga att känna till. En varumärkesregistrering ger dig inte per automatik rätt till domännamnet. Inte heller ger en domänregistrering dig varumärkesrättigheter. För att verkligen vara skyddad, behöver du bådadera.

Nedan listas några skillnader som är värt att ha koll på.

Exklusivitet

Till skillnad mot varumärkesregistrering, innebär inte en domännamnsregistrering någon exklusivitet till lydelsen som ingår i domännamnet. Däremot är alltid domännamn unika, och det finns alltså endast en version av varje exemplar, såsom t.ex. dotkeeper.com eller dotkeeper.se.

Detta är en viktig skillnad mot varumärkesregistrering.

Varumärkesregistreringen innefattar exklusiva rättigheter inom de marknader och för de varor och tjänster som registreringen omfattar. Detta innebär att varumärken kan samexistera, inom olika varor/tjänsteklasser eller marknader. Exempelvis varumärket AJAX, som kännetecknas både som ett fotbollslag och rengöringsprodukter.

Skulle en konkurrent lansera en produkt eller tjänst med samma namn och på samma marknad som du är verksam inom, kan du alltså inte hävda din rätt tack vare en domänregistrering, men däremot genom din varumärkesregistrering.

Registreringsprocessen

Registreringsprocessen för varumärken och domännamn ser också olika ut.

När man ansöker om ett varumärke granskar flertal myndigheter i ett första steg att det inte är identiskt eller liknande med befintliga rättigheter (ex. tidigare registrerade varumärken). Vissa varumärkesmyndigheter, som EU-varumärkesmyndigheten, granskar inte mot tidigare registrerade varumärken eller firmor, utan det är upp till varje innehavare att bevaka varumärkesregistret och invända om det kungörs något identiskt eller liknande varumärke. Vidare tittar myndigheterna på om varumärket har särskiljningsförmåga, det vill säga om märket exempelvis är beskrivande. Exempelvis är det svårt att få varumärkesskydd för ordet POSTERSTORE om du ska sälja posters. För att lyckas med en varumärkesregistrering, krävs det att ditt varumärke är unikt, har särskiljningsförmåga och inte är förväxlingsbart.

Vid registrering av domännamn däremot gäller i princip alltid ”först till kvarn”-principen, och formell granskning sker endast i sällsynta fall. Precis som man behöver tänka till kring marknader och beteckning kring sitt varumärkesskydd, behöver man även tänka till kring vilka domännamn man registrerar. Det är ofta en klok investering att tidigt skydda upp sitt namn under utvalda länders domänändelser – det skapar lokal tillgänglighet och är mer kostnadseffektivt skydd än att chansa och att domänerna sedan registreras av någon annan.

När varumärket och domännamnet är registrerat, ska domännamnet förnyas årligen medan varumärket förnyas efter 10 år.

Krav på användning

För att upprätthålla en varumärkesregistrering finns det i flera fall krav på att kunna bevisa användning, det vill säga, du ska kunna visa att du använder varumärket i fråga i marknadsförings/säljsammanhang. För att upprätthålla en domännamnsregistrering finns inga sådana krav.

Om någon annan registrerat ditt varumärke som domännamn, behöver det inte nödvändigtvis betyda att domänen gör intrång i dina rättigheter. För att avgöra detta, är det första du behöver ta ställning till huruvida verksamheten som bedrivs under domännamnet är kommersiell, och i så fall, om den verksamheten står i direkt konflikt med din, det vill säga är identisk eller liknande med de varor eller tjänster som din varumärkesregistrering avser. Är svaret på dessa frågor Ja, kan det innebära att domänen gör intrång. Här behöver du sedan titta närmare på rekvisiten för den aktuella domänändelsen för att bedöma chanserna i en juridisk tvist, då tillvägagångssätten för att bedriva tvister om domännamn legalt skiljer sig åt mellan de olika toppdomänerna, som också sätter kriterier för vad som gäller för vägen framåt. Ett exempel är att den kinesiska domänen .cn har krav på att varumärkesinnehavaren agerar inom 2 år från domänregistreringen, medan det inte finns sådana krav för det alternativa tvistelösningsförfarandet för .se.

(Här kan du läsa mer om ATF, alternativ tvistelösning, som är ett alternativ för att tvista om domäner under .se). 

Är det inte på tal om intrång, kan vägen framåt istället vara att försöka köpa loss domännamnet från dess innehavare.

Skulle du som domänägare istället ställas inför den omvända situationen, det vill säga att någon annan hinner före och registrerar varumärket, finns i de flesta fall ingen rätt att åberopa mot varumärkesregistreringen.

Svaret på frågorna i inledningen är alltså, att om du som företag vill vara säker på att vara ordentligt skyddad, behöver du skydda din verksamhets varumärke såväl legalt som digitalt. Såväl genom en varumärkesregistrering som domännamnsregistrering.