Varumärken och tvistelösning under nya toppdomäner

De nya och många toppdomäner som nu lanseras innebär kreativa och specifika marknadsföringsmöjligheter för både varumärkesinnehavare och innovativa idémakare på Internet. Trots antalet nya toppdomäner, eller på grund av, så skapar det också konflikter om rätten till domännamn.

 

UDRP (Domain Name Dispute Resolution Policy)

Sedan 1999 finns möjligheten att via en UDRP (Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy) hävda rätten till ett domännamn och därigenom få det överfört till ny ägare.

Precis som i den svenska versionen ATF (alternativt tvisteförfarande) krävs det att tre rekvisit (omständigheter) uppfylls för att en sådan skall lyckas.

  • Sökanden måste ha en rättighet (till exempel varumärke eller firma).
  • Innehavaren av domännamnet ska ha handlat i ond tro när han eller hon registrerade eller använde domännamnet.
  • Innehavaren ska inte heller ha en rätt eller ett berättigat intresse till domännamnet.

 

URS (Uniform Rapid Suspension) – Förenklat sätt att tvista om domännamn

I samband med lanseringen av de nya toppdomänerna och varumärkesdatabasen Trademark Clearinghouse skapades även en förenklad version av UDRP. Den förenklade versionen förkortas URS och står för Uniform Rapid Suspension. URS innebär, enkelt beskrivet, en snabbare och billigare process för varumärkesinnehavaren att föra klagan. Nackdelen med detta förenklade förfarande är dock att domännamnet som det tvistas om *inte* kan överföras vid en lyckad klagan, utan suspenderas under återstoden av registreringstiden.

 

Det vanligaste sättet att tvista om domännamn

När man tittar på de två olika alternativen för tvistelösning under de första tre kvartalen av 2015 kan det noteras att UDRP är det alternativ som är vanligast för tvistelösningen.

Av de drygt 2000 UDRP som handlagts berör ca 300 domännamn under de nya toppdomänerna. Att jämföra med ca 200 tvister under den förenklade versionen, URS.

Utfallet ser dock snarlikt ut i båda alternativen med ca 85 % bifall för de klagande varumärkesinnehavarna.

85 % låter såklart som en bra hitrate, men innebär trots allt att det på intet sätt är säkert man får tillbaka namnen bara för att man har ett registrerat varumärke.

 

Vanliga orsaker till avslag

När man går igenom de tvistelösningar som inneburit avslag för varumärkesinnehavare är det i flertalet fall välkända och inarbetade varumärken som, i de flesta fall, missat att **alla tre rekvisit måste uppfyllas**. För att nämna några exempel:

  • Philip Morris fick avslag på sin klagan gällande marlboro.party
  •  Delta Airlines fick avslag på sin klagan gällande delta.tours
  • Netflix fick avslag på sin klagan gällande netflix.website

Det är viktigt att förstå att bara för att någon registrerat ett domännamn i syfte att sälja eller använda dem för att generera intäkter via PayPerClick-webbplatser så är det inte olagligt, även om de kan vara identiska eller att förväxla med ett registrerat varumärken.

I augusti i år gav juristen Gerald M. Levine, specialiserad inom bl.a. upphovsrätt, varumärken, Internet och domännamn ut boken Domain Name Arbitration: A Practical Guide to Asserting and Defending Claims of Cybersquatting Under the Uniform Domain Name Dispute Resolution Policy. Länk till boken: klicka här!

Han framhäver tre primära orsaker till att varumärkesinnehavare förlorar domännamnstvister:

1. ”För det första är det de som inte förstår de beviskrav som råder under UDRP och presenterar otillräckliga eller inga bevis på att namnet använts i ond tro.”

2. ”Den andra kategorin av ägare består av innehavare med svaga varumärken som består av vanliga element som domännamnsinnehavare lagligen kan registrera och använda så länge de inte har registrerat domännamn med avsikt att dra nytta av varumärkesägaren.”

3. ”Den tredje kategorin utgörs av varumärkesägare som medger prioritet eller härrör sina rättigheter från avlägsna länder, men hävdar att de har ”bättre rätt” till det omtvistade domännamnet eftersom de erbjuder ”riktiga” varor eller tjänster medan domännamnsinnehavare bara tjäna pengar sina webbplatser. Att mäta avstånd, vare sig det är tidsmässigt, geografiskt, och av varor/tjänster som erbjuds av var och en av parterna är en viktig faktor vid bedömningen av om det har varit en oegentlig registrering.”

Ovan tre är något som enkelt går att applicera på de tvistelösningar som förlorats under de nya toppdomänerna hittills i år.

Proaktivitet viktig del i domänstrategi

Det mest rekommenderade (och också det enklaste och billigaste sättet) är att arbeta proaktivt med sina domännamn, för att i bästa mån undvika tvistelösningar. Just detta är något vi hjälper våra kunder med dagligen.

Hör av dig så berättar vi mer om hur du kan arbeta proaktivt med ert domäninnehav!