Miljoners miljoner för en domän – vem bryr sig?

Efter att ha varit verksam en tid på andrahandsmarknaden för domännamn så utkristalliserar sig efter ett tag vissa lärdomar. En av dem tydliggörs av den oproportionerliga mängd utrymme som nyheter om större försäljningar ofta får. En enstaka domän och ett enstaka osedvanligt högt försäljningspris kan plötsligt bli argument för att domäner i allmänhet – kanske i synnerhet, såklart, den du vill köpa – borde förtjäna samma prislapp. 

Hundratals domännamn går för tusen gånger registreringskostnaden varenda dag på andrahandsmarknaden. De försäljningarna är marknadens ”bröd och smör” och egentliga, sanna ansikte. Dessa försäljningar härstammar ur ett stort och bestående värde av att använda rätt namn och rätt version av namnet.

Om en domän sedan säljs för tiotusen eller hundratusen gånger registreringskostnaden några gånger om året så är det kanske fräckt, men det torde samtidigt vara såväl fånigt som svårt att göra dessa försäljningar till någon form av generellt riktmärke.

Som förvärvsmäklare på andrahandsmarknaden där målet är att kunden ska få kontroll över en viktig domän så är det en vanlig känsla att förfrågan du skickade kan vara den första som innehavaren någonsin fått. Men när svaret sedan kommer kan den begärda köpesumman oproportionerligt ofta vara hundratals miljoner dollar, till och med miljoner, för en domän där konkurrens och efterfrågan kan antas vara låg. Det är då inte jättesvårt att föreställa sig vad som troligen hänt.

Innehavaren som mottagit den udda förfrågan gick förmodligen i spinn och googlade fraser som ”största domänförsäljningar” varefter hen storögt spenderade kanske större delen av en eftermiddag på att samla och smälta sökresultaten. De mer energiska kanske till och med fann en blogg där ”The Domain King” eller liknande slår fast att värdet av en domän kan vara mer eller mindre omätligt, samt även hur man bäst ska slå mynt när det mot förmodan dyker upp intresse för den. (Till exempel genom att sätta priset så högt att 99.9% av köparna helt enkelt ramlar baklänges.) Då i logikens namn, eftersom förfrågan som dök upp uppenbarligen handlar om ett domännamn, tänker innehavaren att nu så är det dags att klämma i från tårna.

När detta händer blir det ofta svårt för säljaren att backa från sitt inledande ställningstagande och landa i en mer rimlig prisbild. Affären är död.

Där därför att föredra om den som tar kontakt vid ett potentiellt domänköp är en erfaren handlare på andrahandsmarknaden, framför en oerfaren novis utan tidigare erfarenhet. Mer erfarna mäklare kan få säljaren att behandla intresset med respekt och sätta rätt värde på affärsmöjligheten. (Som en kommentar i det sammanhanget är detta också varför en budget är viktig för att maximera chanserna för affär. Den första summan som nämns präglar vad som händer härnäst. Bättre att den siffran är din.)

Allting, så klart, är också relativt. Det finns domäninvesterare som enbart handlar med extremt eftertraktade domäner, och som lagt ner inte oansenliga summor pengar och möda för att kunna förvärva dem. I de fallen är det inte läge för halvmesyrer eller att dra en vals, för det kommer inte att gå hem.

Men, precis som när det gäller de största försäljningarna så handlar det om avvikelser. Atypiska säljare med atypiskt värdefulla innehav. Deras strategier och försäljningspriser ska rimligen inte prägla vilket pris gemene man sätter på vilken domän som helst, eller den allmänna möjligheten att förvärva ett fantastiskt namn och domänmotsvarigheten till ditt företag.