Spoofing – så skyddar du dig

Svenska företag och privatpersoner utsätts dagligen för spoofing – en typ av bedrägeri där bedragare förfalskar digital information för att låtsas vara banker, myndigheter eller andra betrodda avsändare. Syftet är ofta att stjäla personlig information, få obehörig åtkomst eller sprida skadlig kod.

Vad är spoofing?

Spoofing innebär att någon förfalskar information för att utge sig för att vara någon annan – med syftet att vilseleda mottagaren för att få tillgång till känslig information, som exempelvis lösenord. Det är en vanlig teknik inom nätbedrägerier och kan ta flera olika former beroende på vad som ”spoofas”.

Hur fungerar spoofing?

Tänk dig att du får ett sms som ser ut att komma från din bank. Meddelandet säger att det har skett en misstänkt transaktion och att du omedelbart måste klicka på en länk för att verifiera ditt konto. Länken leder till en webbplats som ser exakt ut som bankens riktiga hemsida – men i själva verket är den falsk. Om du fyller i dina känsliga uppgifter eller personlig information hamnar de därför direkt i bedragarens händer.

Detta är ett exempel på sms-spoofing, men samma metod används bland annat genom e-post, telefonsamtal och falska webbplatser.

I den här artikeln går vi igenom vilka olika typer av spoofing som finns och hur du kan skydda dig.

Olika typer av spoofing

Telefonspoofing/Sms-spoofing

Vid telefonsamtalsspoofing manipuleras nummerpresentationen så att samtalet ser ut att komma från en betrodd avsändare, exempelvis Skatteverket, din bank eller en kollega. Bedragaren kan försöka lura dig på olika sätt, till exempel genom att be om känsliga uppgifter eller försöka få dig att genomföra en handling, som att verifiera bankuppgifter eller godkänna en transaktion.

▶ Exempel på sms-spoofing: Du får ett samtal som verkar komma från din bank, där någon påstår att ditt konto blivit hackat och att du måste logga in via en länk som skickas i sms. Bedragarna kan till och med få det nummer som ringer att se ”riktigt” ut.

IP-spoofing

Vid IP-spoofing ändrar bedragaren sin IP-adress för att dölja sin verkliga identitet. Detta används ofta för att kringgå säkerhetssystem, genomföra DDoS-attacker eller få obehörig åtkomst till nätverk.

▶ Exempel på IP-spoofing: Hackare använder falska IP-adresser för att attackera en server utan att kunna spåras.

Webbplatsspoofing/domänspoofing/URL-spoofing

Genom webbplatsspoofing skapar bedragare falska webbplatser som ser ut som riktiga tjänster, till exempel en inloggningssida för en bank eller en betalsida för e-handel. Syftet är att lura användare att mata in sina inloggningsuppgifter eller kortuppgifter.

Exempel på webbplatsspoofing: Du får ett mejl om att ditt PayPal-konto är spärrat och klickar på en länk till en falsk PayPal-sida, där bedragarna stjäl dina inloggningsuppgifter.

E-postspoofing

Här manipulerar angriparen fältet ”Från:” i ett mejl så att det ser ut som om meddelandet kommer från t.ex. en chef, kollega, leverantör eller myndighet – trots att det i själva verket skickats från en helt annan server. Syftet är ofta att lura mottagaren att klicka på länkar, lämna ut känslig information eller godkänna en betalning.

▶ Exempel: Ett mejl ser ut att komma från vd@ditt foretag.se (ett fiktivt exempel), men egentligen är avsändaren någon helt annan.

DNS-spoofing

DNS-spoofing (även kallat DNS cache poisoning) är en typ av cyberattack där angriparen manipulerar DNS-informationen så att du, utan att veta om det, leds till en falsk eller skadlig webbplats – trots att du skrivit in rätt adress i webbläsaren. Vid DNS-spoofing lyckas angriparen få en DNS-server – eller en lokal DNS-cache i din dator eller router – att lagra felaktig information.

▶ Exempel: Du skriver www.dinbank .se i webbläsaren, men hamnar på en falsk sida som ser identisk ut, eftersom DNS har pekats om i bakgrunden.

Så skyddar du dig mot spoofing-attacker

Spoofing-attacker är tyvärr vanligt förekommande – met finns en hel del du kan göra för att undvika spoofing och liknande bedrägerier.

För privatpersoner:

1. Använd tvåfaktorsautentisering på dina viktiga konton.
2. Kontrollera avsändaren genom att dubbelkolla e-postadresser, telefonnummer och länkar innan du klickar.
3. Klicka aldrig på länkar i oväntade meddelanden om bank- eller kontoärenden.
4. Var skeptisk mot brådskande meddelanden. Bedragare skapar ofta en känsla av panik för att få dig att agera snabbt och få ur dig känsliga uppgifter..
5. Ladda aldrig ner okända filer. Bilagor kan innehålla skadlig kod.
6. Håll din programvara uppdaterad, då uppdateringar täpper till säkerhetsluckor som bedragare kan utnyttja.
7. Uppge aldrig personlig eller känslig information, som lösenord, personuppgifter, kortuppgifter eller dylikt, på okända hemsidor på nätet eller via telefon till okända.
8. Verifiera alltid via ett annat kommunikationssätt om något verkar konstigt – till exempel genom att ringa upp avsändaren direkt om du fått ett oväntat betalningsmejl.

För företag:

1. Implementera tekniska skydd som SPF, DKIM och DMARC. Detta förhindrar bedragare från att skicka falska e-postmeddelanden i företagets namn.
2. Utbilda personalen i IT-säkerhet som hjälper anställda att identifiera bedrägeriförsök.
3. Etablera tydliga rutiner för ekonomiska transaktioner genom att införa tvåstegsverifiering vid stora utbetalningar för att minska risken för vd-bedrägerier.
4. Bevaka och skydda företagets domäner genom impelemntera en domänbevakningstjänst, samt registrera vanliga felstavningar och snarlika domäner för att förhindra bedragare från att skapa falska webbplatser i ert varumärke.
5. Övervaka nätverkstrafik och använd säkerhetsverktyg. Verktyg som SIEM och IDS kan upptäcka misstänkta IP-adresser och försök till intrång.
6. Upprätta en incidenthanteringsplan. Ha en tydlig process för hur spoofing-attacker ska rapporteras och hanteras internt.

Kom ihåg: Om du blivit utsatt för spoofing och exempelvis råkat lämna ut bankuppgifter, viktiga lösenord eller liknande – kontakta din bank och gör en polisanmälan.

Ta hjälp av Dotkeeper för att skydda dig mot spoofing

Vill du veta mer om hur du kan skydda din organisation mot spoofing och andra skadliga cyberhot? Med proaktiva säkerhetslösningar och expertrådgivning kan Dotkeeper stärka ditt företags digitala försvar mot bedrägerier.

Våra tjänster skyddar din e-post från att förfalskas genom spoofing och phishing-attacker och säkrar domäner mot manipulation. Vår Premium DNS-tjänst garanterar hög tillgänglighet och minskar risken för att bedragare utnyttjar tekniska sårbarheter.

Vi hjälper dig även att bevaka och skydda domännamn, för att hålla koll så att ingen använder snarlika adresser för att lura kunder och anställda.

Kontakta oss för att få en personlig lösning!