Vinn tid som varumärkesinnehavare med Domännamnsbevakning

Dagens företag ställs förr eller senare inför frågan om vilka domännamn som ska registreras för internetnärvaron. Domännamn kan registreras för olika syften.

1. I första hand blir det aktuellt med huvuddomännamn för hemsida och e-post.
2. Därefter blir det för de flesta relevant med fler domännamn om man exempelvis är aktiva på flera marknader, arbetar under flera namn och varumärken eller kanske har ett svårstavat namn och vill fånga upp felstavande webbsurfare.
3. Till det kommer att det finns aktörer som registrerar domännamn som är identiska med eller snarlika befintliga varumärken för att vilseleda besökare, pressa varumärkesinnehavaren på pengar eller på annat sätt störa en verksamhet. Ett sätt att begränsa utrymmet för sådana aktörer är att själv registrera domännamn som skulle kunna väcka deras intresse och därmed hindra dem från att göra det.

1 500 toppdomäner och fler är på väg

I skrivande stund finns det över 1 500 olika toppdomäner i drift och fler är på väg. Den som vill registrera sina varumärken som domännamn i alla tänkbara varianter, kombinationer och stavfel under alla toppdomäner, inser snart att det inte är rimligt. Följaktligen uppstår naturligt frågan om var gränsen för domännamnsportföljen ska dras. Det är något som avhandlas i policy och strategi, men mer om det i ett framtida blogginlägg. En inte helt ovanlig fråga från företag vi kommer i kontakt är: ”Eftersom vi inte kan registrera alla möjliga upptänkliga domännamn, hur ska vi då göra för att skydda vårt varumärke?”. Det är en högst relevant fråga som det här blogginlägget tar sikte på.

Verktyg som varnar dig

Det handlar alltså om hur man som varumärkesinnehavare håller koll på vad som händer utanför den dragna gränsen för sin domännamnsportfölj. Här förtjänar att nämnas att det finns bevakningstjänster som bevakar annat än domännamn. Det kan exempelvis röra sig om sociala medier, innehåll på webbplatser och försäljning av piratkopior på auktionssidor. Bevakningstjänsterna täcker alltså in många områden, men domännamnsbevakningen är det mest populära instegsvalet för företag. Därmed blir domännamnsbevakningen också det naturliga förstavalet i vår presentation av bevakningsfamiljen.

Vi tar VARUMÄRKET som exempel. Domännamnsbevakningen kan hitta domännamn som exakt matchar: exempelvis varumärket.se, varumärket.com och varumärket.blog. Tjänsten kan även snappa upp variationer och stavfel, såsom varumarket.se, varumerket.se, varumärkett.com och varumrket.se. Inte bara det, även domännamn som innehåller varumärket kan hittas. Exempel på det är wwwvarumärket.com och varumärketsucks.se. Beroende på toppdomän, kan det skilja sig åt hur enkelt det är att hitta alla domännamn av intresse. Det vi kan säga är att vi märkt att den tjänst vi använder oss av står sig väl i konkurrensen.

Såhär fungerar det

Hur genomförs då domännamnsbevakningen? Först körs en grundsökning. Grundsökningen syftar till två saker. För det första är målet att få till inställningarna så att så många som möjligt relevanta sökträffar hittas och att så få irrelevanta följer med. Det handlar alltså om att hitta en väl avvägd balans mellan kvalitet och kvantitet. Det här är en viktig del som inte ska hastas igenom. En bevakningstjänst konfigurerad på rätt sätt sparar mycket tid längre fram. För det andra ger den första sökningen en grundlista på domännamn. Därefter fortsätter bevakningstjänsten kontinuerligt att söka efter relevanta domännamn för att sedan rapportera om nytillkomna träffar. Dessa nytillkomna träffar levererar vi sedan till våra kunder på regelbunden basis. Vissa önskar ta del av rapporten en gång i veckan, någon annan en gång i månaden. Generellt kan sägas att företag som bedriver verksamhet som är känslig för domännamnsregistreringar av annan part, väljer rapportering med kortare intervall.

Bevakningstjänsten har hittat domännamn som inte tillhör oss, vad nu? När bevakningstjänsten identifierar domännamn som inte finns i vår kunds kända portfölj, brukar det oftast handla om något av följande scenarier:

1. Domännamn som registrerats av någon anställd som inte haft kännedom om företagets policy om en samlad domännamnshantering.
2. En återförsäljare som själv tagit initiativ till att registrera domännamn på sin lokala marknad.
3. Någon helt utomstående som registrerat domännamn i vinstsyfte.

Vad gäller de första två punkterna, så är det oftast lätt åtgärdat: delinkventen informeras om rådande policy och domännamnen lyfts in i företagets samlade domännamnsportfölj. Så till situationen i punkt tre. Det är troligtvis den vanligaste anledningen till att en bevakningstjänst köps in från första början. Som varumärkesinnehavare är det högintressant att veta om någon annan försöker dra nytta av det värde som byggts upp i varumärket över tid. Kanske är det någon som registrerar en felstavning av ett välbesökt domännamn för att tjäna pengar via en hemsida med betallänkar. Kanske är det någon som genom phishing vill lura bankkunder att lämna kontouppgifter via en hemsida som är en förvillande lik kopia av originalet. Ett välkänt exempel är när fingerprint-cards.se registrerades för att skicka ut ett falskt pressmeddelande.

Vad händer sen?

När en domännamnsregistrering identifierats, finns det ett batteri av åtgärder att ta till beroende på vilken typ av domännamn det rör sig om och vem man har att göra med i andra änden. Det kan bli aktuellt att köpa loss domännamnet, att försöka få det överfört med juridiska tvångsmedel, att stänga ned webbplatser kopplade till domännamnet eller någon annan kombination av åtgärder som är bäst lämpad för den givna situationen.

Det viktigaste som domännamnsbevakningen ger dig som varumärkesinnehavare är tid. Tid att analysera situationen och besluta om bästa väg framåt. Tid att lösa situationen innan någon drabbas och ditt varumärke skadas.

Text: Jonas Wahlund