Dotkeeper erbjuder domännamnsbevakning i samarbete med Nxt. En väldigt smart tjänst som skyddar ditt företag mot varumärkesintrång kopplade till domännamnet. Vi frågade NXT grundare och VD Fredrik Sandgren om vad det är han egentligen gör.
Berätta lite om tjänsten!
Jag driver i grunden en konsultfirma med inriktning mot domännamn och relaterade tjänster. Ofta handlar det om uppdrag gällande teknisk utveckling.
För tre år sedan började vi utveckla tjänsten NXT, en domänbevakningstjänst som letar efter domännamnsregistreringar innehållandes eller liknande de varumärken man bevakar. Ofta domäner som registrerats av någon annan än vår slutkund.
Har du några konkreta exempel på vilken typ av registreringar som ni letar efter?
Tittar man t.ex. på banken Handelsbanken, som använder domänadressen ”handelsbanken.se”, så finns där ett 50-tal felstavade varianter registrerade, som inte ägs och kontrolleras av Handelsbanken. Några exempel är: gandelsbanken.se, habdelsbanken.se, handelbsanken.se och handelsebank.se. De flesta av dessa domäner används idag av tredje part för att omdirigera trafik och tjäna pengar. Vi arbetar i dagsläget inte med Handelsbanken.
Hur kommer det sig att man utvecklar en sådan nischad tjänst?
De tjänster som dominerade marknaden för några år sedan var amerikanska och hade ett stort fokus på den amerikanska marknaden. De fokuserade på .com-adresser men tog liten hänsyn till lokala kulturer och domännamnsregistreringar. I samband med en del uppdrag insåg vi ett behov av en bättre tjänst.
Det som idag gör oss unika är att vi jobbar mycket brett, vi har över 1700 extensioner (toppdomäner och andra liknande initiativ) som vi bevakar, samt att vi har en väldigt hög datakvalité. Vi har alltid slagit de stora internationella aktörerna i benchmark-tester.
Vi erbjuder även större aktörer tillgång till API-lösningar där de tekniskt kan koppla upp sig mot våra system och hämta ut data, utöver de grafiska gränssnitt vi tillhandahåller.
Hur fungerar tjänsten i praktiken då?
Vi arbetar sällan direkt med slutkund utan nästan uteslutande med företag likt Dotkeeper. Med hjälp av vår produkt hjälper vi till att identifiera problem, men vi bistår inte med några lösningar, vilket ofta ligger inom immaterialrättsjuridiken. Våra partners, såsom Dotkeeper, hjälper oftast slutkund genom hela bevakningsprocessen; med att sätta upp en lämplig bevakning, hjälpa till att identifiera faktiska intrång, ger råd kring hantering av uppkomna hot samt tillvaratar slutkundens rättigheter genom t.ex. kravbrev, alternativ tvistlösning eller civilrättsliga stämningar i de jurisdiktioner man finner det vara aktuellt.
I vårt system lägger man upp bevakningsobjekt samt bygger en konfiguration kring dessa, det är olika för olika varumärkestyper och dess utsatthet, men man kan tala om för systemet hur ofta det skall genomföra en sökning och vilken typ av registreringar man skall leta efter. Det vanligaste är att man letar över hela världen efter domännamnsregistreringar som innehåller hela varumärkessträngen, eller domäner som är stavfelsvarianter av det aktuella varumärket.
För vilka företag är det aktuellt med denna typ av bevakningstjänst?
Alla företag som arbetar med ett kännetecken på marknaden, det kan vara ett företagsnamn eller ett varumärke, registrerat eller oregistrerat.
Om du inte säljer några produkter eller har någon onlineverksamhet kan det räcka med att vi genomför sökningen en gång i månaden och letar efter domäner som innehåller det eller de aktuella namnen. Du vill veta om någon i världen startar en verksamhet kring det kännetecken som du själv arbetar med.
De företag som har namngivna produkter eller etablerar sitt namn på marknaden vill ofta genomföra sökningar veckovis. Man letar efter registreringar som innehåller kännetecknet i sin helhet. Det kan röra sig om konkurrenter, piratkopiering, renomésnyltning, återförsäljare som använder domäner för att bygga kampanjwebbplatser osv.
Nästa kategori är de företag och institutioner som har onlineverksamhet, välbesökta webbtjänster eller online-tjänster av känslig natur. Dessa drabbas nästan alltid av registreringar där någon registrerar felstavade versioner av det faktiska domännamnet för att på så sätt leda om trafik. Läs mer om felstavade domännamn
här.
Upplever du att dessa intrång ökar? Hur ser hotbilden ut idag?
För tjugo år sedan fanns en utbredd problematik med cybersquatting, i takt med att internet blev alltmer tillgängligt. Det vill säga att någon som inte har rättigheten till ett varumärke registrerar den exakta lydelsen för att försöka sälja denna registrering till den rättmätiga ägaren eller på annat sätt försöka monetarisera registreringen. Ett problem som man sedan dess lyckats stävja relativt väl.
I kölvattnet av det här, och i takt med att den totala trafiken på internet ökade, seglade det upp ett nytt fenomen som kallas ”typosquatting” – att registrera felstavningar av varumärken för att stjäla trafik. Det räcker med att en promille av alla besökare stavar fel till domännamnet för att varianten skall registreras.
Allt eftersom fler och fler företag etablerat sig på internet ser vi mer av ett annat problem, som kanske inte alltid är med ont uppsåt. Varumärkesinnehavare har återförsäljare i utlandet som registrerar deras varumärke i ett domännamn för att med hjälp av sökmotoroptimering och köpt trafik öka försäljning av de aktuella produkterna. Som varumärkesinnehavare vill du ändå kontrollera på vilket sätt ditt varumärke används. Satsar du pengar på vilken känsla ditt varumärke skall förmedla så är det viktigt hur en utländsk sida ser ut om den är officiell eller förknippas med att vara officiell.
Vi ser också, med tiden, en kraftig ökning av piratkopiering, framförallt i Asien. Det rör sig inte bara om kända varumärken utan även t.ex. industriprodukter.
Bland de senaste problemområdena hittar vi de nya toppdomänerna. I takt med att flera hundra nya toppdomäner lanserades (såsom .shop, .online osv) har cybersquattingen återkommit, i dess renaste form.
Dessutom har vi det senaste året sett en kraftig ökning av så kallade VD-bedrägerier där man registrerar ett snarlikt domännamn som ett kreditvärdigt företag använder. Sedan använder man detta domännamn för att antingen ”internt” på det aktuella företaget förmå någon att föra över pengar, eller genom att beställa kapitalvaror på kredit – med an annan leveransadress än företagets riktiga.
Löser man dessa problem genom domänbevakning?
Domännamnsbevakning är en utmaning, det är inte alla register som lämnar ut listor på vilka domäner som finns registrerade, där använder vi oss av avancerade tekniker för att försöka hitta och identifiera intrång. Domänbevakning är ingen garanterad lösning för problematiken, men det är en viktig komponent i skyddet.
Har du någon uppmaning till varumärkesägare?
Jag tror att mina partners, som Dotkeeper, har en uppgift i att utbilda marknaden. På samma sätt som man tittar på domänstrategier kring vad man skall registrera (aktiva domäner för olika marknader samt defensiva registreringar) så bör man globalt bevaka sina rättigheter vad gäller andras registreringar.
Som varumärkesinnehavare tycker jag man skall lyfta problematiken med sin domännamnspartner. Dom kan hjälpa dig att reda ut behovet och även att göra en första överblick av nuläget.
Alla företag bör ha en insikt kring vad som registreras som liknar ens egna kännetecken.
Om man som företag har en ökad hotbild, t.ex. om man driver en e-handelsplats eller annan tjänst med mycket trafik (resebyrå, spelsajt osv) så bör man absolut bevaka för att veta om och när någon registrerar en stavfelskombination av sitt domännamn. Det är, även om man väljer att inte agerar på ett intrång, stor skillnad på att känna till dess existens eller inte. En domänregistrering kan snabbt ändra innehåll, det som igår var en webbsida fylld med annonser kan helt plötsligt användas till dataintrång.
– Ha en väldefinierad strategi för hur man skall arbeta med den här typen av registreringar, och välj en domänpartner som har insikt.
Kommer de nya toppdomänerna förändra domännamnsbevakning ytterligare? Jag tänker till exempel på .stockholm som kommer i höst.
Internet har gått från en handfull generiska toppdomäner (.com, .org, .net osv) och ett par hundra landsdomäner till att nu stödja ett tusental ytterligare, nya toppdomäner. Det är klart att det gör strategiarbetet mer komplext.
Man måste ta ställning till vilka nya toppdomäner som egentligen inte är intressanta. Jobbar du med textiler så är kanske inte .cars intressant. Det blir ofta inte realistiskt att jobba brett med defensiva registreringar utan man kompletterar med bevakning som täcker inte bara de nya toppdomänerna utan även globalt. Utifrån detta kan man säga att bevakningsarbetet redan har förändrats och blivit viktigare.
Berätta lite om din bakgrund. När började du jobba i domänbranschen?
Via webb och hostingindustin började jag arbeta med domännamn runt millennieskiftet.
Från 2004 har jag i princip enbart arbetat med domäner. Det var också det året jag besökte min första ICANN-konferens (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers – en icke vinstdrivande organisation som har yttersta ansvaret delegering av toppdomäner och IP-adresser) och fick upp ögonen för den globala domännamnsindustrin och alla de delar som finns i detta ekosystem. Här etablerade jag även mitt kontaktnät internationellt och har idag medverkat på ett 15-tal ICANN konferenser och kanske lika många andra konferenser kring olika aspekter av domännamnsindustrin.
Jag har också genomfört två ICANN-ackrediteringar för domännamnsregistrarer, en uppsjö olika nationella ackrediteringar och skapat tekniska registrarsystem. Jag har arbetat med andrahandsmarknaden, snapback-system, monetariseringslösningar och värdering av domännamn. Jag har hjälpt företag som driver globala domännamnsregister på policysidan och strategifrågor kring dessa.
Nu senast ligger mitt fokus på stödsystem för domännamnsföretag, och bevakningsplattformen NXT.SE, avslutar Sandgren.